Woke up with a headache from all those nights I'm trying to remember

Så lite fin i päls...

2011-04-02T03:05:00.002+02:00

Jag har någon liten sekund över såhär på natta att skicka iväg en liten bloggupdate.

Updaten består endast av kärlek och lite irritation gentemot onyktra människor.

Nu ska jag springa igen. Skämtabah, har ju styltor till skor och kan knappt ta mig en meter i rask takt...

Gew nawt!

Konsten att plugga för att bli en bra människa (läs: socionom)

2011-03-14T22:41:00.006+01:00

Skulle kunna spy ut så jävla mycket om icke lämpliga människor som jobbar inom omsorgen/vården/skola nu men jag orkar verkligen inte. Tar redan upp så mycket tid i mitt värdefulla liv.

Annars lever man livet så att säga.

Once I was a serene teenage child

2011-03-12T16:05:00.003+01:00

Var på min kusins födelsedagsfika. Förövrigt världens sötaste vackraste 18-åriga kvinna, gud att kalla den lilla saken kvinna...
Trevligt ni vet, man fikar, pratar med släktingar om släktingar som inte är närvarande, framtiden, vad man ämnar göra, vad som sker i livet osv. Hursom hade min kära kusin två vänner där, jättesöta dom med, ni vet sådär härligt nyfikna på livet (att jag just skrev det...nyfikna på livet, gud.. men ni vet). Vi pratar om att gå på krogen, som man alltid gör när någon fyller 18, precis som man pratar om systembolaget när någon fyller 20. Så säger min kusin, hur var det när du var 18? Alltså... Hur. Var. Det. När. Du. Fyllde. 18. ??? Och jag vet att jag är 27, jag vet att det är 9 år sedan jag fyllde 18. Det sker saker på 9 år. Men den frågan, den ställer man liksom till ÄLDRE människor. Typ Farmor hur var det när du börja skolan på 30-TALET...
Gud jag måste sett helt förtappad ut... Bah Jaaa du... det var...hmmm. Så kom jag på, jag minns liksom inte. Jag minns att jag gick på sunkiga svenniga skitställen i City där man drack blåa drinkar och bartender säkerligen hade s.k spikes i håret och en magaluf-bränna, men jag minns liksom inte. Hur var mitt liv när jag var 18? Jag flyttade hemifrån. Men sen då... Ok att frågan kändes, men att inte minnas är ju ultimata tecknet på att det är längesen jag fyllde 18. Längesen jag gick på krogen för första gången. Och nej jag lever inte i tron om att det var några år sedan men ja jag vet inte, det var lite av en faceslap...

Nog om detta. Ska försöka designa om billigt rea kap medan jag dricker rosé och röker cigaretter. Asså åh, pillade precis bort raderar-knappen på tangentbordet pga att jag trodde att det var nått smuts under den. Det var det inte kan jag säga... Tur att jag kollade det, känns klart värt nu när jag måste radera genom att trycka på en liten gummiplupp...

Harry? Harry? Haryy!!!

2011-01-30T22:51:00.003+01:00

Jag var på bio. Såg Harry Potter. Jag älskar Harry Potter. Jag älskar de timmarna man sitter där framför bio duken och befinner sig i en paradoxal värld full av trollkarlar, häxor och övriga väsen. Dock avskyr jag vissa människor som går på bio, såna människor som befinner sig i offentliga miljöer utan att förstå att de är just offentliga miljöer och inte hemma. Jag kan ta att man tar av sig skorna och trycker sina vita intersport strumpor mot mitt knä eller skrattar vid helt fel tillfälle. Men jag klarar inte av människor som liksom viskar högt helt uppenbara saker, som att bara dom såg det och måste visa upp "sitt öga för detaljer". Typ "Svärdet". ALLA ser svärdet, det är typ två meter på bioduken!
Okej nuff om det. Harry Potter. Jag vill verkligen att han ska existera på riktigt. Verkligen.
Om han gjorde det skulle jag: Ta körkort, köra till england i blöja (behöver ej stanna för onödiga kiss/bajspauser), ta mig in i hans hem, rota fram ett par fina kalsonger, åka hem, ta en vecka ledigt och bara sitta där hemma och känna att "här sitter jag som en annan Harry Potter". Kanske skulle även en trollstav och en osynlighetsmantel slinka med.

Tar en cigg, kopplar av

2011-01-30T16:30:00.002+01:00

För att summera denna helg kan jag nämna att jag under ett s.k butiks event i fredags (där btw hela södra latin stod och luktade dyr second hand och trängdes) gjorde av med alldeles för mycket pengar (dock på väldigt värda plagg), detta trots att jag inte skulle köpa någonting, ingenting! Som att jag trodde på det innan jag klev in i butiken, efter det blev jag berusad med vänner och hits från förr. Igår feber och datan som enda sällskap eller snarare som en kroppsdel som fyller väldigt mycket funktion.
Idag har jag bara varit så jävla bra och duktig människa som slängt varenda vinflaska samt bib-kartong som jag haft under diskhon, och detta mina vänner är STORT. Eftersom detta är lite av förfesternas mecka så hade jag ca 120 påsar flaskor, ok skoja, men 10-11 st.
Jag high fivar fortfarande mig själv as I write.
Nu Harry Potter och ett kg godis.

Tvättpaus....

2011-01-25T19:02:00.002+01:00

Okej oron har lagt sig, inte helt frånvarande, men på behagligt avstånd ändå.

Jag har ju då en inneboende som ska flytta snart, inget emot denna kära individ (har bott på soffan min i ett år), men det ska bli otroligt skönt. Sa jag något annat skulle jag ljuga, verkligen.
Nu har hon ju då inte flyttat än och denna fagra individ har en böjning för riktigt dålig tv, riktigt riktigt dålig. Typ nu; 50 Dates med Adam Sandler... Jag ogillar allt han ens vidrört vid i filmväg så jättejättemycket.
Informerar icke intressant information.

Annars njuter jag av livet och så. Ni vet män, vänner, sjåpping ibland, läser ibland (gud alla dessa jävla böcker, behöver typ 40 hyllor och kognitiv terapi), tar på mig själv ibland när männen inte lyckats...

Nu ska jag kolla biljetter till köpenhamn, såg du det Vanja? KÖPENHAMN, TILL DIG JU!!! Ska verkligen försöka så snart som möjligt!

Ibland kan man inte tänka positivt, det bara går inte

2011-01-17T20:06:00.005+01:00

Skulle precis skriva att jag har mens = väldigt labilt humör, tills jag kom på att 90 % av min blogg består av såna inlägg, så jag benådar er genom att inte skriva om det.
Eller nej det gör jag inte; jag är inne på typ dag fyra av mensen, blöder inte så mycket men har mensvärk fortfarande...?! Vad är fel då? För så ska det väl ändå inte vara.
Efter det att jag genomgick en så kallad konisering pga cellförändringar nojar jag ständigt över att jag har livmoderhalscancer. Att ha cellförändringar betyder inte att man per automatik har cancer, men det KAN vara ett första stadie... Kan kan kan... Livmoderhalscancer.
Innan ingreppet satt jag på en stol med ben i kromat stål, sitt och ryggdynorna i mörkblått slitstarkt tyg, händerna knutna över de korsade benen. Jag tror att jag under de fem minuter då gynekologen ställde frågor och noterade svaren med vana fingrar över tangentbordet, frågade kanske sex gånger hur det var med "det där att bli med barn" när man haft cellförändringar. Hans svar var varje gång detsamma "Inga problem, efter en konisering ska det inte finnas några som helst problem att bli barn". Ändå kände jag mig inte lugn, jag känner mig inte lugn.
Kanske är det inte ingen fara, kanske kommer jag ha en drös ungar som hänger i min kjol medan jag hasar runt med en mindre drös i famnen och älskar livet. Det är ganska vanligt med cellförändringar, det behöver inte betyda något. Men det KAN vara ett första stadie på livmoderhalscancer, det KAN betyda att man någon gång i framtiden behöver operera bort den plats där en liten ska ligga och bo en stund innan vi ses. Det kan vara så att min lyxsvit aldrig utnyttjas, kanske någon aldrig hänger i mina kjolar.

Man ska tänka positivt och se kroppen som sitt tempel och hälsa varje ny dag välkommen genom att skratta för sig själv så att själen blir lycklig, när man inte har något att ha på sig dyker det upp små möss och fåglar som ropar "Vi kan sy nått" och jag dansar in i badet med en perfekt babymaker osv...

Men ibland så orkar jag liksom inte bara det. Ibland sitter jag bara tyst med oron.

2011-01-16T15:05:00.005+01:00

Aslänge sen jag skrev, vet det. Men orken och viljan har inte funnits där så då sket jag i det och spenderade tiden i min lägenhet typ, som jag btw numera äger lyckligattjagägerminunderbaralägenhet.nu, sparkar även min moral i pungen med spikförsedda skor...

Berlin över nyår var helt underbart och beyond det mesta. Testade att klubba 24 timmar konstant, inte att rekommendera men älskade det, blev stirrad på av ett stort anus som satt på en man som prydde en jättetavla, firade tolvslaget med underbara vänner i en grå förort med gråa människor och jättebilliga mataffärer uppradade vägg-i-vägg i oändlighet. Det var så vackert.

Ska vila nu. Kommit på att det typ kan summera min höst och vinter 2010. Vila, på alla sätt, sittandes, liggande, lutande, slutna ögon, öppna ögon...osv (osv betyder här att ni ska tro att jag har fler vitsiga grejer att skriva om mitt vilande men det har jag inte, bara låtsas).

Annars är jag ganska mycket så här just nu:

Oh well hello livet....

Syskonkärlek...

2010-11-17T22:46:00.002+01:00

Jag kan inte beskriva hur roliga jag och min syster är.
Så sjukt roliga. Typ denna konversation iom att jag åker till barcelona om en vecka och ska sova på hennes soffa.

Liv modern säger:
asså gud jag blir typ rädd att jag ska bli våldtagen när jag ska sova på soffan, alltså hos er
här hemma är det dåligt med våldtäktsmän

Liten syster säger:
vi har en del i vardagsrummet

Liv modern säger:
jag vet
säger som kevin "jag blir rädd" (här måste man darra på rösten och låtsasbita på naglarna)

Liten syster säger:
men vi kan fixa så ni sover i mitt rum, men lägger mig ju vid 12

Liv modern säger:
ja men det är lugnt
vi är ju två
eastbound and down
den är bra

Liten syster säger:
två som blir våldtagna

Liv modern säger:
av varandra

Liten syster säger:
alltid bättre än en
ännu bättre

Liv Modern säger:
ska jag fråga nästa kille jag träffar
hej ska vi våldta varandra?

Liten syster säger:
ja...
"för jag vill inte ligga"

Liv modern säger:
och inte du heller

Liten Syster säger:
såååå...

Livmodern säger:
ooookej...
*börjar våldta varandra*

Åter igen... mänskligheten.

2010-11-03T18:10:00.003+01:00

När man känner sig lite vilsen, då blir man så lycklig när man hittar sidor som denna.
Så klickar man sig vidare och finner detta...

Tar ett litet utdrag som var så träffande:

"But God saw that something was missing...He wanted Adam to have the best of everything, every desire met. So, to top off a perfect world He created woman FOR THE MAN. "

Jag har funnit min mening med livet. Jag fick äran att bli skapt för att behaga mannen, Jag är the best of everything.

*Tyst*

Ps. Var bara tvungen att be er notera den underbara midi-filen som spelas i bakgrunden samt att for the man står i versaler. Det ska alltså inte misstolkas på något sätt.

Fretag

2010-10-29T18:37:00.003+02:00

Idag är en sån dag då jag bara vill bli redlöst berusad, dansa asfult och spy på random person. Samt att jag vill smsa inaktuella män och berätta hur mycket dom en gång betydde för mig. Sen imorgon vill jag vakna med ångest och ifrågasätta min egen existens. Skoja. Inte.

God natt dårar

2010-10-28T23:23:00.004+02:00

Är det något jag anser vara det ultimata tecknet på mänsklighetens förfall är det människors statusar på facebook. Seriöst, what's wrong with you people? Det är som att det har blivit det sättet du bäst kan hävda din existens och vikten av att du faktiskt existerar på.
Jag vill inte veta att folk äter Tacos med sin älskling en tisdag, jag vill inte veta att folk är sjukt bakis efter galnaste festen på random klubb, att människor har världens bästa kompis, att ngn vill klä ut sig till apa på halloween och bli "shit faced" etc etc. Mensmonster som fan jag är, jag vet. Men det liksom kliar i mina ögon när alla dessa statusar våldtar mig mentalt. ÅÅÅÅÅÅHHHH. Skaffa ett bliv på riktigt med riktiga vänner som faktiskt VET eller tom finner intresse i att du gjort något/vill göra något/har något.

Asså Fakebook is what it is!

Romantisk komedi någon?

2010-10-26T20:47:00.002+02:00

Alltför ofta när jag ska klä mig sådär härligt svalt feminint i klänningar i skira tyger och med håret utsläppt och svallande, känner jag mig såhär.

Ann-Katrin och hennes män

2010-10-25T19:21:00.006+02:00

Men måste bara inflika med ett blogginlägg om något jag normalt inte bloggar om. Tv och i detta fall Bonde söker fru (btw kommer denna säsong bli sååå jävla bra med tanke på hur hög förnedringsgraden är av människor som "har det lite svårare med det sociala"). Anna-Katrin, jag älskar henne så himla mycket, jag lägger huvudet lite på sned och känner hur mitt omhändertagande fina hjärta värker lite när hon tvingas umgås med de där männen.
Så sa min syster något som stämmer så bra idag, alla de där männen är potentiella seriemördare. Det är så sant!

Kolla, kan ni inte tänka er att det lika gärna skulle vara någon av dessa männen hon dejtade:

Nej den sista bilden var på skämt faktiskt, Ann-Katrin skulle aldrig dejta Dexter, han är för stiff. Hon vill ha män som vågar leva lite, typ dansa på 5 kvm till levande musik.

2010-10-25T19:08:00.002+02:00

Är på liiide grinigt/depp humör så jag postar denna och påpekar att titeln må gälla många men icke mig. Men så älskar jag ju denna låt och den går på repeat här hemma nu!

Morgonsvammel

2010-10-24T10:10:00.005+02:00

Jag gillar ju ord, är lite lingvistisk av mig och kan sitta i tystnad i min lägenhet och fundera över vackra ord där uttalet ger bäst indikation om betydelsen.
Något jag även gillar är att fundera över hur jag skulle svara om Daniel Sjölin i Babel skulle ställa en fråga till mig, då jag som lyckad debutant sitter i en fåtölj lite snett mittemot honom i en intervju.
Slår man ihop de två ovanstående, intervju i Babel och min fetisch för ord, så får man dessa tankar; jag tänker mig att Daniel frågar mig i denna intervju, "Liv Modern, finns det något ord i det svenska språket som via sitt uttal speglar sin betydelse bäst?"... Och jag hade svarat ja! Det finns massa, typ vemod är ett sånt, även om jag tycker att själva ordet är vackert, så förstår man innebörden när någon använder sig av det, det gör lite ont. Men SYMFONI. Det är som att ordet förklarar sig självt. Jag hade tänkt att rita upp detta i paint så att ni förstår innebörden, men jag är nyvaken och orkar inte. Men låt mig förklara, tänk ett att man skriver Symfoni uppifrån och ner, S:et blir då huvudet och på huvudet så krävs det att man lägger till en cylinderhatt, sen måste Symfoni bukta i mitten så bokstäverna får bli större i mitten och sedan minska igen, tänker att F och O får agera svullen buk. Man kan även sätta galoscher under I eller varför inte tänka sig en monokel som hänger lite löst från O...
Så detta Daniel, skulle vara mitt svar!

.
Måste ha kaffe.

Nästan natt svammel

2010-10-14T22:09:00.004+02:00

Har varit helt sanslöst sjuk. Feber som övergick i den värsta magsjukan(?)/smärtan på länge.
Vill verkligen bespara er detaljer, men det var icke vackert.
Satt och smuttade vatten igår pga att allt jag intog i för stor mängd kom ut igen, då talar vi inte genom munnen och det sved så fruktansvärt mycket. Tycker ju att vatten borde vara skonsamt.
Ville bara ge er en liten detalj iaf... Kunde inte låta bli. Älskar att ge äckliga detaljer egentligen men så försöker jag bli sån vän flicka/kvinna som aldrig ens skulle kunna ge äckliga detaljer, för det som sker i deras liv kantas av ett gräddvitt sken och där finns det omöjligt plats för äckliga detaljer.

Nu ska jag sova och läsa Djurfarmen. Läser om den efter att jag läste den vid 12-13 års ålder. Så gullig man var då liksom, ingen koll på diktaturstaten och satiren över den som boken bygger på.
Tyckte mest att Napoleon var en djävligt elak gris och störde mig något infernaliskt på djurens passivitet.
Svammel svammel... God natt.

Uppstoppad

2010-10-10T23:04:00.009+02:00

Jag har ju då blivit med katt va. Nygammal katt som jag haft i mitt liv sedan han föddes för ca 11 år sedan och jag var en 16årig tjej med ett misstroende till omvärlden.
Min katt är världens underbaraste (obs obs jag är ej partisk, ALLA som träffar min koloss till katt säger detta). Dock så har han en tendens att göra saker som får mig att fundera på om det här med att det är vi verkligen är hälsosamt. Jag vet att han har ngn form av pakt med "the dark side". Typ som detta, jag har varje natt ett glas med vatten vid min säng, lite torr i munnen vid läggdags så att säga. Han får nytt vatten varje dag, ibland två ggr om dagen. Ändå måste han dricka allt annat vatten än det som finns i hans skål (har en psykiskt instabil kvinna till granne som påpekar att han dricker ur vattenpölar och ur "bassängen" vi har på innergården. Han är en katt för guds skull. Kan förstå oron om det var min tvååriga son som sprang och drack ur pölar, men han är ett djur... Som att alla djur i naturen sprang och fyllde på behändiga flaskor med vatten ur en magisk urskogskran). För ca två veckor sedan upptäckte jag att han drack ur mitt vattenglas...! Hur länge har han och jag delat vatten om nätterna? Jag vet inte och jag vill inte veta med tanke på att hans mun både agerar "dusch" av intima delar och intag för dryck.
Så jag ersätter glaset med en flaska, utan kork eftersom det är litet skönare att kunna dricka när det är mörkt i rummet utan att tänka på att behöva ta av och på korken. Hur löser min katt då detta? Han går inte de ca tre metrarna till sin egen vattenskål som är till bredden fylld med vatten. NEJ, han välter flaska och dricker vattnet som rinner ut... Fiffigt!
Han har även upptäckt att när man inte får uppmärksamhet klockan sju en lördag morgon så sätter man sig på vardagsrumsbordet och puttar ner diverse saker så att dom går sönder...

Asså seriöst, ibland tänker jag att det är jävligt fint med uppstoppade djur ändå.

Filmmyser till heroin chickt 70-tal

2010-10-09T12:39:00.002+02:00

Ps. Så har jag fått hem min all time favourite (överdrift) film från usa. The Panic in Needle Park.
Ska kolla den nu och njuta av hur otroligt vacker den är. Obs obs om ni tittar på denna film så måste ni kolla in hur extremt het Al Pacino är...

Good Friday

2010-10-09T12:02:00.003+02:00

Gårdagen var underbar. Först umgås med min livspartner och hennes son/min bästa vän, typ spela spiderman pussel på min mobil (eh har skaffat cool mobil, typ sån androiiiiiiiiiid...eh eh), hetsäta min nya craving ballerina kladdkaka vanilj (som att onanera med munnen), titta på Ben ten (seriöst bästa barnprogrammet jag sett på länge) och dricka vin med det vuxna sällskapet.
Sen Morfar ginko och öl bröl, inte riktigt men den tysta varianten...
Lyckades även hooka med en så otroligt vacker man, mina flörtskillz btw....så sjukt bra utan att överdriva eller klappa mig själv i ryggen. Sen att det sällan blir mer än just lite flirt pga att män lätt sviker mina höga förväntningar...
Hamnade hos honom på östermalm, rökte lite, drack vin, blev djupa. Inget sex i luften, så jävla skönt eftersom jag är så asexuell just nu...

Kan inte blogga och äta samtidigt...

Barn

2010-10-07T23:12:00.002+02:00

Jag älskar att jobba med barn så jävla mycket. Skulle läsa snövit för barnen idag, så frågade en pojke om han inte kunde få gissa namnen på dvärgarna och när jag pekade på Trötter så svarar han Sovert... Asså SOVERT, med klar betoning på t. Hur bra är inte det namnet? Kloker var även Glasögert. Åh barn barn barn... Sicka vackra ting det är.

Jag är klart Sovert nu. God natt...

the return...

2010-10-06T11:21:00.003+02:00

På det igen. Blogga that is.

Ja jag har jobbat överdrivet mycket i sommar, sommaren 2010 kommer för mig att minnas med en känsla av avundsjuka inför vänner som spenderade ljumma kvällar i stockholms parker, festivaler, med varandra lite varstans (typ västkusten, köpenhamn, barcelona, london osv osv osv). Men den kommer till största delen minnas med så sjukt mycket glädje (måste börja använda det ordet oftare...gläääädje), glädje över att jag har fått jobba med världens finaste killar som lever i sina egna små världar och som lät mig komma så nära det går att få kliva in och ta del av dem.
Jag kan ärligt säga att jag tänkt att om jag får ett barn med autism skulle jag aldrig klara det.
Men en sommar senare finns det inte ett tvivel i hela min just nu menssvullna kropp.

Hemma från jobbet idag pga mensvärk. Den är kul. Inte.

Sen måste jag ta mig till ett nordea kontor och göra en överklagan eftersom jag blev av med kortet i fredags och någon tyckte sig behöva använda det och handla i baren på morfar ginko för 1000 kr. Irritationsnivån höjs något mer då jag själv inte ansåg mig behöva köpa så mycket i utan tyckte att det räckte efter två öl. Jag hade ju kunnat dricka ganska mycket för dom 1000. Men hey jag är generös tchäj! Drinks on me. Hatet inför människor som gör så. Säääkert ngn jävla kth studerande som låtsas ha pengar inför sina mestuderande som tänkte yey skänk från ovan.
Nej din jävla tönt det var mina surt förvärvade pengar. As!

*Tar ett chillpill*

Förresten har jag fått tillbaka min fascination för massjälvmord. Eller snarare sekt baserade massjälvmord, tror iof att det typ endast sker iom att flera människor utövar försummande av hjärnaktivitet ihop som människan kan besluta sig för att ta sitt liv tillsammans med andra.
Känns inte det som att det är det ultimata beviset på mänsklighetens idioti? Kan ju inte hjälpa fascinationen över behovet människor har att få komma från verkligheten.
Jonestown massacre 1978, Jim Jones håller tal där han varnar för att om att den amerikanska regeringen snart skulle dyka ner med fallskärmar och "skjuta våra bebisar, tortera våra barn och åldringar. De som blir tillfångnatagna kommer att växa upp för att bli dockor".
909 människor dricker cyanid och dör.
Men va?
Asså gud behovet av att läsa om mer sekter nu, måste sluta blogga ögonblickligen!

All work

2010-08-16T22:31:00.003+02:00

Bloggen har varit död länge nu, eller ja död vet jag inte. Mer koma, sån långvarig där anhöriga klivit in och besökt men inte trott att den märkt det, men det gör dom ju, dom där komisarna. Som min blogg, jag veeeet att ni besökt och att det varit tomt tomt tomt. Men som sagt. Jag har känt det.

Guuud denna sommar. Har varit så vettig och ansvarstagande. Jobbat hela sommaren, all work no play makes livmodern a dull girl. Men jag vet någon som kommer vara rich bitch i höst *pekar på mig själv*.

Orkar egentligen inte blogga nu, måste sova, ni vet jobbar ju imorrn med va, 07.30 - 21.00.

syk

2010-07-15T18:59:00.002+02:00

Sjuk. Så mycket sad rhino på det. Det rinner ur ögon och har snutit sönder min lilla näsa, feber med feberfrossa vilket ledde till att jag låg i natt i min extremt varma lägenhet och frös. Nu mår jag bara illa.
Min enda lediga dag denna vecka och så blir jag sjuk... two sad rhinos på den.

Men det positiva är att jag antagligen kommer vara frisk nästa vecka när det nalkas ledighet och pengar, dvs rewlig vecka.

Det negativa är att jag missar grillfest på långholmen ikväll.

Jo

2010-07-14T11:23:00.002+02:00

Oj insåg precis vilken överdrivet lång bloggpaus jag har haft. Känns nästan som att det öppnar upp för att ha låtsas varit med om dramatiska händelser. Men så är ju då inte fallet. Såvida man inte räknar med att jobba 24/7 som något dramatiskt och häpnadsväckande. Har iof det bästa jobbet just nu med de roligaste autistiska killarna. Så jävla underbara. Jag önskar att jag hade kunnat dela med mig av bilden när en av dom gick runt i en vit filt som cape och en lagerbladskrona jag gjort av grenar från trädgården runt huvudet. Alltså Ceasar...från Asterix... Så GÖLLIGT juh!
Nuff said om mitt jobb.

Annars då...Nej men det är ju 140 miljarder jävla grader ute. Och ja jag klagar, jag är en av dom människorna som gillar att kunna andas frisk luft, som inte njuter av att det rinner svett överallt, att detta leder till att trosorna är blöta efter ca 2 minuter på pendeln, att all min mat blir dålig på typ en gång (detta är = döden då jag inte har några pengar nu att tala om)...
Hatar att gnälla men något jag avskyr ännu mer är när "människor" måste leka någon jävla vädergud och måste slänga med kommentaren "Men klaga inte, minns du inte hur kallt det var i vintras?". VA? Hoooold up... Alltså det är för varmt, hur kan jag inte få klaga? Okej jag gillade inte kalla vintern, men måste det betyda att jag ska le och vara glad när jag lider för att jag inte kan andas i min lägenhet om nätterna?
Fattar inte folk att vi människor, speciellt i sverige, inte är vana vid detta? Att det finns människor som verkligen LIDER för att det är så här varmt? Äldrevården har stora problem just nu pga att de äldre inte klarar av hettan. Nej alltså nej... Var bara tysta och njut ni.
Ska även tilläggas att jag älskar sommaren, men det finns gränser...

Ja och btw...Jag kommer inte titta på stjärnorna på slottet i år, inte alls. Niklas Strömstedt? VAAA? Hur? Fan? Gick? Det? Till? Jag ryser as I write...
Uffe Brunnberg får vara med bäst han vill, jag kommer inte titta...

Annars är jag glad och så.

lklkjun

2010-06-21T20:41:00.002+02:00

Ska ha mens = Vilja spy av 200g Marabou polka medan man gråter.

Ofrivilligt

2010-06-21T19:10:00.003+02:00

Har precis blivit med katt. Bättre begagnad katt jag haft i mitt liv länge.
Vart så konstigt alldeles nyss. Jag klia honom på magen, som jag så ofta göra då han ständigt rullar runt och blottar magen så fort man gör ansatts till att klappa honom. Så kliade jag lite förstrött medan jag läste någon random blogg. Trodde jag hittade en fästing, pillade lite tills jag upptäckte att det var en nipple. Asså är detta en erogen zon för katter? Han jag precis eggat honom? Lite äcklad här nu faktiskt. Samtidigt vill jag ju inte att han ska skämmas... Han har ju inte gjort nått fel, klart man njuter liksom. Men gud nu låter det som att han gick igång järnet, det gjorde han ju inte. Han mös mest som vanligt. Så som katter gör, spinner, som man säger.
Ofrivillig tidelag asså... nej.

Avundsjuka/Tvåsamhet

2010-06-12T20:06:00.002+02:00

Varför har vissa människor det så bra?

*sätter på offspring, höjer volymen och drömmer mig bort*

show

2010-06-05T13:19:00.003+02:00

Onanerar till Trädgårdsfredag på ettan. Känns somrigt och rustikt. *gröna fingrar*

Måste gå till systemet och inhandla överlevnadsdryck inför fest ikväll. Fest som äger rum där jag kommer ifrån. Säger inget mer...

Att lära sig må bra

2010-06-04T13:27:00.006+02:00

Bloggpaus.

Så svårt att sätta ord på känslor ibland, måendet.
Jag hatar att prata om det, rädd att oroa, för andra är detta inte "normalt". För mig är det det.
Att vara deprimerad är inte något jag rycker på axlarna åt. Men jag är less på det, vill inte ge det mer bränsle genom att ge det uppmärksamhet. Dessutom så blir man så jävla överdränkt av alla depressioner och all nedstämdhet som existerar och förföljer andra människor i samhället så det räcker.
Men jag blir rädd när det slår till som mest, som hårdast. När den lamslår, när den kontrollerar mig och får mig att tro att alla är emot mig, att jag är helt ensam, när den förtär all min självkänsla och slår ner mig dit där jag inte är värd någonting. Och för ett ögonblick tror jag inte på någonting längre, kan inte. Gråta, det kan jag däremot, länge, utan anledning. Så jävla frustrerande.
Men jag är inget offer (avskyr meningen). Jag kan och vill inte tycka synd om mig själv. Och varför kan jag då inte det? För att jag vet att det går över, det gör alltid det, framförallt för att jag inte vill vara där jag hamnar då jag känner så. Skulle jag lägga mig ner och låta det fortgå, skulle jag inte komma ur det. Det är inte jag...
Och nu ska jag bara ta mig ur det. Det kan jag, gjort det förr.

Gud vilket otroligt djupt inlägg, men det behövdes...

Kläder...

2010-05-17T23:26:00.002+02:00

Så otrooligt typiskt mig att låsa in tvätten OCH tvättnycklarna i tvättstugan, kliva ut och inse att men nej du Liv modern inga av dina fabkläder kommer att följa med till Barcelona. Du kommer få vandra runt helt obekväm och känna dig rädd, naken, ensam, exposed...
Men så har man ju lite stake och ringde (antagligen väckte) en i styrelsen, så fick jag kläder och nycklar....
Men återigen det är så väldigt mycket jag och mitt liv...

Barcelooona

2010-05-17T19:39:00.002+02:00

Försöker strukturera mig själv, min lägenhet, min packning, mitt liv, mitt skrivande, musiken som ska spelas på torsdag, tvätten osv osv osv...
Hittade mitt i kaoset en flaska brun utan sol från typ 2001 som jag smetade på över benen och magen. Så jävla fail egentligen, asså jag har aldrig kunnat använda brun utan sol. Ser ut som en ettåring har varit och smetat på orange fingerfärg på mig. Jag vet det. Så nu försöker jag övertala mig själv att det är bättre att vara sporadiskt orange istället för genomskinlig.

Älskar även min tvättstuga, som att kliva in i ett obemannat gruppboende.

Känner mig även så kluven inför vissa grejer med den här resan. Konstellationer osv, ni vet vissa har ju inte kommit ur den här 14 års grejen... Eller...Jag vet inte.

Spelning på torsdag iaf, det behövs just nu. Få lägga mer vikt vid musik än annat...

Adeuuuu

Men seri jävla öst

2010-05-14T18:16:00.005+02:00

Ännu ett tecken på den här depraverade jävla skitmänskligheten. Fick just detta på Skype...

European and American women are too arrogant for you? Are you looking for a sweet lady that will be caring and understanding? Then you came to the right place- here you can find a Russian lady that will love you with all her heart. Can't find a queen to rule your heart? How about beautiful Russian ladies that have royal blood and royal look? Here you can find hundreds of portfolios of these fine women of any age for every taste. Please excuse us if you are not interested.

Beautiful Russian ladies - http://rus****.com

Really? Reaaaaalllyyy???

Asså drar ner persiennerna, kopplar ner skype och låtsas att världen är en mycket fin plats där äckliga jävla män inte skickar runt icke-asked-for-meddelanden...

Btw, nej they are not excused...

Min bff

2010-05-14T14:13:00.007+02:00

Jag måste bara skriva detta!

När jag var tolv år träffade jag en av de människorna som nu betyder mest i mitt liv. Jag har alltså haft henne med mig i mer än halva mitt liv, detta är ju typ sjukt hur fort det gått, men det känns ju som att hon låg i livmodern med mig.
Även om jag avskyr att slänga med sammansättningen av orden bästa och vän så är det enda sättet jag kan benämna henne på.
Gud vad jag skulle kunna go on om alla saker vi gjort, typ smygåka på pendeln till Järna från den lilla ön vi bor på (typ två timmars resa) för att hänga med coola killar, haft tonårsfyllor där vi lekt lejonkungen, gjort vhs-blandband med diverse olika klipp, legat och pratat i varandras flickrum, skrivit brev undertecknade percy tårar karaktärer, dansat oss svettiga på diverse olika klubbar, firat nyår ensamma med rosa bubbel och en sovandes liten kille i sängen.
Hennes lilla kille, världens finaste pojke, inte för att jag någonsin trodde något annat skulle kunna komma ur henne, vilket ledde till att vi nu är tre i vår bästa vänkonstellation.
Det finns få människor som förstår mig som henne och ännu färre som har tålamod med mig och mitt "fria" liv och som accepterar den jag är som hon.
Jag tänker inte ens nämna att det inte alltid har varit guld och gröna skogar, för det är det aldrig när man är så nära någon.
Jag önskar verkligen alla en sån otroligt underbar vän!

Och detta sms fick jag igår:

Jag vet att du inte tittar på sex
and the city samt att det är lite corny...
men i filmen finns en scen där Carrie
åker tunnelbana till Miranda i pyjamas
på nyår för att Miranda känner sig
ensam och ledsen. Du är min Carrie.

Asså detta är så fint å jag dör lite inombords...

MY BFF I LOVE YOU!!!

GAHAHAGAAHGA

2010-05-06T20:14:00.002+02:00

Jag älskar att vara player. Jag tror att jag föddes med överskott av player gener. Nej. Gjorde jag inte. Föddes med perfekta gener.
Hiphop mannen hörde av sig samt helgens man idag. Båda ville ses. Valde den senare. Kan ju inte idka just nu och det är det enda jag vill med förstnämnda och eftersom han ska på turné nu så slipper man förfrågningar.

Sitter och avnjuter vin med min inneboende i väntan på mannen.

humanity...

2010-05-06T12:38:00.003+02:00

Jag är med B-uppsats. Önskar jag kunde göra en abort men är för långt gången, måste skriva klart den innan Barcelona om två veckor. En handelsresandes död, kvinnans roll, antagonist?, den amerikanska drömmen, samhällets inverkan på enskilda individen, individens inverkan på samhället...GAAAAHH... Fan blir galen.

Förstoppad pga för mycket kaffe. Lever på katrinplommon, så jävla nice det är, man äter lite torkad frukt och så blir toalettbesöket drömlikt.

Har även en sån period där jag börjar få litelitelite torgskräck. Eller jag vet inte, kan vara att jag sitter hemma och lever i mitt lilla litterära luftslott. När jag känner såhär får jag sånt förakt mot mänskligheten, det mänskligheten står för, hur vi människor beter oss för att vi tror att det spelar någon roll och det gör det ju. För oss, människorna. Asså fan vad jag vet inte vad jag pratar om...
För att sprida lite ljus in i mitt huvud så tänkte jag skriva ut vad jag skrev på tunnelbanan häromdagen.
Någon har spytt på sätet framför mig. Så jävla skönt, ingen kommer sätta sig där. Och gör dom det kommer njutningen av att just denna person sitter i spya vara så mycket större än irritationen över att ha någon mittemot.
Jag hatar verkligen mänskligheten. De enda jag kan med är de förpassade, de som inte hör hemma, de som anser att borta är bäst.
Blir så jävla trött på alla som kämpar för att passa in. De som köper rödbågade solglasögon för att sticka ut sådär härligt medelmåttigt. Kan känna hur adrenalinet pumpade när de tog en sista titt i spegeln där hemma innan de äntrade omvärlden, i rödbågade solglasögon.
Äckliga överviktiga män som döljer håravfall med en badboy image " Jag har valt att raka av mitt hår för då kan man se svetten rinna på mitt kala huvud när jag lyfter min egen vikt i SKROT".
Jag avskyr mänskligheten för den gör att människor kan sitta på tunnelbanan och tro att dom betyder nått.
Om du dör gör det ingen skillnad, jorden fortsätter sin gång, alla andra liv fortsätter. Sorg är tillfälligt, saknad överkomligt, det går över....

Asså fattar ni hur det ser ut ibland eller...Jag vill förtydliga att jag inte är en framtida Una-bombare eller ett Columbine kiddo, jag älskar människor. Jag är en fin människa, men det ÄR ju såhär det är, ibland. Ja men ni fattar...

Yes ma'm

2010-05-02T13:10:00.002+02:00

Går ut i solen efter en helg med uppassning av man (på riktigt låg typ hela gårdagen och fick allt serverat, inklusive påminnelse om när värktabletter skulle tas så att värken inte skulle komma tillbaka) och en mycket dekadent dag i lägenheten.

Lite bättre..

2010-04-30T12:51:00.002+02:00

Okej dumt att skriva att mina vänner är as som inte ringer när jag bestämde mig för att stänga av ljudet på mobilen och fly till pappa för att slippa omvärlden ett tag.
Har bestämt mig för att bli lite piggare idag. Lite mer livsglad, lite mer jag. Hhahaha åh som att jag är värsta levnadsglada positiva tjejen annars men ja, jag vill vara så iaf och det är fan det som räknas. Viljan.

Ska träffa upp värda vänner och försöka ta mig till färgfabriken. Känner mig dock helt asocial vad gäller främmande folk och kommer antagligen få psykbryt på den stackars människa som ens vågar snegla på mig. Men ja... jag går ut i alla fall. Det är ju kul.

igen...

2010-04-29T17:02:00.004+02:00

Går in och bloggar igen enbart för att förtydliga hur jävla tråkigt detta är. Har på riktigt just stalkat varenda man jag någonsin haft något med i hela mitt liv (överdrift), typ kollat bilder, fnyst åt bilder där det figurerar andra kvinnor, ful ovärd han är, vad såg jag i honom, typ phmmff jag är SÅ mycket bättre än det, snacka han sitter och saknar mig och min booty nu. HAHA...så jävla weird jag blir av att bara sitta här, önskar jag hade en vollyboll Wilson här nu...
Jag: " Näääh shit Wilson, kolla ful han är nu och så har han den töntigaste statusen också (älska att jag bryr mig om statusar)...hahah"
Wilson: "hahahah"
Jag och Wilson tillsammans: *hajfajvar*

HALLÅ VARFÖR RINGER INGEN MIG! JÄVLA AS! Det är synd om mig ju.

Massaker

2010-04-29T16:27:00.004+02:00

Gick bra igår. Blöder ju och det gör iof förbannat ont idag. Men det är chill om jag jämför med hur jag trodde det skulle kännas.
Har suttit hemma två dagar (lyckades krypa ut och ta några öl med kursisarna igår, så jävla LOL när folk man känner ytligt blir cerebral fulla och öppnar upp sig)men känner mig så sjukt uttråkad, ensam, labil, mörbultad osv osv. Detta är så tråkigt! Jag har blivit så pepp på fredag men nej, jag ska ligga här. Ska jag.
Smsat med den där coola mannen, vilket ledde till att jag inte insåg att jag inte ska. Så ovärt när jag inte kan sexa på fyra veckor. Alltså män. Jag orkar inte ens påbörja utläggning. Pga honom blir det definitivt inge uppsala imorrn, vill inte ge honom den egoboosten. Jag gör inte sånt!

Nu ska jag lägga mig igen, kolla Dazed and confused och blöda lite.

And you know me by the trail of blood...

2010-04-26T22:59:00.006+02:00

Jag brukar försöka undvika att nojja mig över saker som ligger i framtiden (detta är något jag är väldigt dålig på då jag ägnar 70% av min vakna tid på att begrunda huruvida saker skulle kunna bli osv, men som sagt det är liten av en utopi i mitt liv) men nu börjar oron inför onsdagen att komma.
Oron inför det lilla ingreppet på livmoderhalsen där cellförändringar ska tas bort och med dem även en bit av livmoderhalsen. Det är inte förlusten av ett litet stycke livmoderhals som oroar mig, det är efterblödningarna. Jag har sån fruktansvärd fobi för blod, avskyr att behöva se blod, veta att det kommer från min kropp. Det som ska vara där inne kommer liksom ut och bara tar över. Jag vill inte blöda jättemycket från min babymaker. Har gått in och googlat cellförändringar och koneseringar och historierna gott folk, historierna. Får panik ju. Folk har blött så mycket att dom behövt åka in akut typ tre veckor efter ingreppet och blivit inlagda. Förstår ni hur mycket blod det kommer då när man åker in akut och blir inlagd. Asså vi snacka mycket blod. Jag klarar inte mycket blod... Det är i dessa lägen jag avskyr att bo själv. Att vara stark, fri qvinna som klarar sig själv. Gud jag är så mycket dramaqueen nu efter att ha läst alla dessa historier men jag ser mig själv i sann skräckfilms anda, krälandes på golvet med enbart händerna och armarna till hjälp, jag har ett vitt nattlinne i spets som är färgat rött i underdelen pga allt blod, blod som för övrigt skapat spår på hela parketten efter min blodiga underkropp som släpas runt i jakt efter min mobil som jag, som vanligt, förlagt någonstans...
Fan jävla skit vad jag inte vill detta...

Jag gjorde konisering för ca 2 år sedan. Småblödde av och till i några veckor. Ca 3 veckor efter operationen började jag stört- blöda. Detta var sent på kvällen, så jag åkte akut in till gyn. Blödde stora klumpar ca var 10:e minut. Omöjligt att inte blöda igenom allt! Som tur var fick jag komma in ganska snabbt och läkaren satte in en tampong med något medel på. Fick sedan stanna kvar 2 timmar för att se att blödningen slutat. Tampongen skulle sitta kvar i 7 timmar, sedan skulle jag ta ut den. Höll på minst en halvtimma och försöka ta ut den, allt var såå torrt...Men det hade slutat blöda i alla fall. Flera dagar senare hade jag fortfarande tampongrester kvar där inne som jag försökete pilla ut. Samt torkade blodklumpar.... Inte kul. Hoppas vi aldrig behöver göra om detta!

Nej men det här med konisering känns ju jättelockande... Älskar även min tidigare optimism då jag bestämde att dricka öl med klasskompisarna senare denna kväll...

Den eviga romansen med ebay...

2010-04-25T13:43:00.006+02:00

Dessa byxor. Jag kan inte ens skriva något fyndigt de talar liksom för sig själva...

Jag kan ju bara tillägga att om du ska in och buda på dessa fuzzy byxor, så är de inte i denna kamel färg som synes på bilden utan de som ligger upp på budgivning är babyblå...

The Hidden Cameras

2010-04-24T20:09:00.006+02:00

Såg Hidden Cameras på Medis igår. Helt lyrisk. Dom hade kunnat spela hur jävla dåligt som helst, upplevelsen hade inte förändrats (smärre överdrift), men jag kan inte med ord beskriva hur mycket Hidden Cameras musik har betytt för mig. Det fanns en tid då det demaskerade så mycket saker i min omgivning. Joel Gibbs texter skapade något i mig som jag än idag bär med mig. Detta var under 2004 nångång, jag var 21 år gammal och hade precis gått ner ungefär 20 kilo. Nu tänker alla good for you ex fatty, och jo, jag jobbade jävligt bra under det året då jag gjorde detta. Men vad jag inte visste då var att plötsligt skulle min syn på min kropp försämras, jag blev nojig över minsta lilla skavank, jag kunde inte uppskatta min viktnedgång utan blev istället mer fokuserad på att jag fortfarande inte hade den perfekta kroppen. Alla ni som har sett reklamen där man ser en lite småmullig tjej i spegeln för att sedan bli chockad då utzooming sker och en halvmullig tjej visar sig vara anorektisk kan ungefär förstå vad jag menar. Jag var absolut inte anorektisk, har aldrig varit och kommer aldrig bli en pinnsmal tjej med pojkhöfter. Innan jag gick ner i vikt hade jag aldrig riktigt orken att fokusera helt på min kropp. Jag var väldigt stor och steget att komma till flawlessness (samhällets syn) var så långt att jag inte kunde föreställa mig det ske. Men när jag stod där, 20 kilo lättare blev det plötsligt möjligt, det skulle kunna ske. Jag blev arg på mig själv för att jag aldrig kom dit, otroligt arg. Blev även arg för att jag tillät mig själv bli arg, att jag gav efter för ideal som skapats för att förtryck kvinnor, men ändå stod jag där och nöp i allt det jag ville ha bort.
Det var även så, och detta är en utav de anledningar att jag än idag har svårt att träffa "vänner" från förr, att människor jag inte träffat på ett tag som inte hade sett förändringen plötsligt okejade mig. Jag fick höra att jag var söt (och okej fine uppenbarligen lever folk efter detta ideal och en smal tjej är en söt tjej), det var även så att människor som tidigare inte pratat med mig, eller som talat till mig med en uppenbart syrlig ton, plötsligt blev trevliga och pratade med mig. Jag var okej nu. Jag var någon annan. Inte! Fan jag blir så jävla provocerad när jag tänker på det. Under alla dom åren då människor tyckte att det var okej att bete sig illa mot mig pga av min övervikt, så tillät jag dom att få mig att må dåligt. Jag stod alltid upp för mig själv, tog aldrig skit från någon men gud eller vem fan som helst ska veta att det var så jävla hårt ibland. Jag är en stark människa bla pga detta, men dessa människor... eller nej detta samhälle. Orkar inte..

Okej känner att jag börjar gå för djupt, har inte orken idag. Det jag vill säga är att Hidden Cameras (självklart flera band med dessa, men i synnerhet Hidden Cameras) gav mig något under detta. Och nej det var inte stackars mig ingen förstår mig sympatier jag fick ut, utan fuck them all jag är och kommer aldrig bli en martyr som ligger i rännstenen, deras musik fick mig att le vareviga dag och fick mig att vilja köra spontandans på tuben varje morgon i två års tid.

Därför gott folk var jag så lycklig igår att jag fick tårar i ögonen när Gibbs sjöng:

I found music
and he found me
bleeding from my fingers and knees
plugged into a drum machine
nailed to my head: a tambourine
and a guitar laced to my waist
A stone cold fever:
a internal melody

Guitars make me happy
drum beats make us all free
solid as a rock lover
is the music in me

YESSSSSSSSS!!!! *gifter mig med musiken*

Lever i nuet...

2010-04-22T22:45:00.004+02:00

Ni måste gå in på svt play och kolla på när Åsa Ericsdotter angående sin debutbok uttalar sig om relationer. Jag kunde inte sagt det bättre själv... Nu kan jag inte citera rakt av pga att avsnittet inte ligger uppe än, men hon säger ungefär att hon inte är halv i väntan på den andra halvan som ska göra en hel, utan att hon är hel och att när den andra dyker upp tar personen den andra halvan, dvs hon blir halv... Ja jag vet, åh cyniska lilla jag...men va fan sant ju!

Och ja jag kanske sitter här om några år med min man som jag kliar under hakan och suckar vars har du varit hela mitt liv du vackre prins utan skavanker... men må så vara... Detta är jag nu, lever i nuet.

btw

2010-04-21T19:31:00.001+02:00

Jag vet inte ens varför jag tycker detta är en viktig efterkorrigering, men jag vill understryka att jag icke gick hem med mannen i mitt fulla tillstånd i fredags, jag gick hem med vänner och övergav honom...

Snoppi...

2010-04-21T17:58:00.002+02:00

Hade en dröm inatt som involverade en jättesmal och lång snopp. Typ som ett jättelångt lillfinger fast slappt liksom. Så jävla osexigt. Fortfarande äcklad.

Sitter hos bästa vännen och väntar på att Dr.Phil ska börja. Jag älskar Dr.Phil. Inte som alla andra som ansåg att det var coolt att älska honom pga av hans totala brist på coolness, ni vet sådär härligt Killinggänget ironiskt. Nej jag älskar honom på riktigt, mycket.

Määäääänsäään....

2010-04-21T01:20:00.003+02:00

Ska inte säga att det här med mens är överskattat, it brings babies to the world, jag menar hade det inte varit för just mensen hade inte jag existerat. Men seriöst, varje månad? Sex dagar, sex lååånga dagar. Och nej, det är inte de sex dagarna med blod i trosan som stör, det är de dagarna innan då jag på riktigt tvivlar på min egen existens, stör mig på alla jag egentligen älskar, gråter till random sitcom på tv, lider av paranoia osv. De är de dagarna som gör mensen till ett tortyrredskap från helvetet. Jag vill inte just nu. Inte alls. Jag vill skratta och le och vara naiv och slänga med mitt långa hår som inte längre existerar och inte inse att det finns skit i världen som gör att allt går i gråa nyanser.

*Sätter mig på trappan till plattan med mina emokompisar och röker elicxir (hur fan stavas dom lyxiga ciggen?) cigaretter medan vi tittar snett på lyckliga människor som inte fattar...*

Lösa förbindelser

2010-04-19T19:16:00.005+02:00

Den här helgen är så jävla mycket vad fan hände? Var fierce och gudinnalik när jag klev utanför dörren för att bli berusad på nivå förståndshandikappad på Tutti Frutti i fredags, raggade upp känd man som sysslar med hip hop (gud känner mig som tonårs mamma som försöker slänga med hippa ord när jag skrev detta, men jag skiter i det för det är så) och så INTE är min stil, dansade tills jag höll på att svimma, skulle gå hem mannen men lämnade honom att vänta i en timme utanför medan jag försvann (obs försvann som i att vi inte sällskapade hem den natten), blev utslängd från 7eleven (men ja jag vet, hur fan är det ens möjligt liksom?) för att slutligen ramla på lugn efterfest i mitt eget hem och landa platt på mitt vardagsrumsbord. Detta händer aldrig ska tilläggas, jag har ALLTID hundra procentig koll på min fysik när jag är berusad.
Mannen hörde av sig i lördags och kom sen hem till mig och så sexade vi lite sådär. Ok, varken mer eller mindre.
Har liten brist på engagemang vad gäller männen. Jag har gärna sex med dom, umgås lite sådär, men känner bara att nej jag vill inte fördjupa mig. Jag är den ständiga singeln (jag hatar det ordet, så mycket ensam mamma söker över det...) Jag blir väldigt sällan kär, förälskad ja typ varje dag, men inte kär.
Diskuterade detta med min bästa vän igår och det är klart så att jag har varit singel i typ hela mitt liv. Jag har dejtat killar, jag har haft ett förhållande som var helt upp o ner (dramaqueen) men det blir aldrig mer. Jag behöver dom inte. Har på riktigt insett att enda anledningen till varför jag behöver en man är för att jag vill ha barn. That's it.
Men gud vad jag låter radikal och det är självklart att jag vill ha en man i mitt liv, men det är inte prio ett. Inte alls. Och jag fattar faktiskt inte varför detta sticker så jävla mycket i ögonen på folk, det kliar liksom under huden på dom när dom frågar hur det går med kärleken, med männen och jag svarar att det går väl som det ska, träffar ingen så men dom finns ju i mitt liv, männen.
För det är faktiskt så att om en man väljer att leva sitt liv som han vill och träffa tjejer sporadiskt så är det helt ok, t o m lite pondus över det. Fan vilken skön snubbe det där är...hö hö hö... Men så fort en kvinna gör så (jag!!!) så blir folk helt konfunderade. Vad är det för fel? Varför blir du inte tillsammans med honom? Han gillar ju dig. Jo smickrande, men jag gillar INTE honom.
Jag vill träffa mina män när jag vill det, jag vill vänta tills jag träffar någon jag verkligen tycker om och då jag känner att jag vill gå in i ett förhållande. Bara lämna mig och mina lösa förbindelser ifred. För det är inte så att jag som kvinna alltid vill ha mer av mannen efter att vi haft sex. Jag är med på det, därför klarar jag att ha lösa förbindelser. Känner jag någon gång att nej, jag vill inte ha sex med honom för jag vill ha mer, så har inte jag det. Bara för att jag är kvinna betyder det inte att jag bryr mig mer, även om alla macho män vill tro att dom är någon jävla betydelsefull gorillahanne som springer runt och sprider sin förgyllda säd, så är det inte så! Jag ligger inte med män för att behaga dom, jag ligger med män för att dom ska behaga mig/att vi ska behaga varandra.
Och jag vet att många kommer att tycka att åhh vilket slampigt beteende, men jag skiter i det. Detta är mitt liv som fri qvinna och jag tänker leva det så!

WTF...Why the face?

2010-04-18T15:59:00.002+02:00

Ska bara hämta andan lite efter denna helg, men update om helgen kommer.
I väntan kommer denna, asså jag kan. inte. sluta. skratta... Älskar när människor blir helt obefogat arga, speciellt äldre män. Enjoy!

2010-04-16T10:44:00.002+02:00

Jag har varit rökfri i en vecka och det enda jag vill göra är att sätta mig på mitt köksbord och röka medan jag tittar på stadshuset och myser över hur fint livet är. Men nej. Jag är inte sjukt röksugen men det sitter ju där, den romantiserade bilden av mig som rökare, det är ju en del av min identitet. Men nej. Fan jag vaknar med hosta från helvetet, tänk röktant med whiskeyröst och solariebränna, det funkar ju inte, det är ju inte en del av min romantiserade bild.

Kör Tutti frutti ikväll, dra på mig en fierce outfit and smize with my eyes... *gör en dramatiskt vända huvudet och titta in i kameran á la Tyra Banks*

Den där drömmen...

2010-04-15T22:18:00.002+02:00

Hittat utbildningen jag skulle kunna dö för, offra en närstående, sälja min själ, hugga mig själv i bröstet med en skruvmejsel, ja men ni fattar, jag är villig att gå långt (som att jag hade användning av den om jag var död) för att få komma in. Skickade in arbetsproverna och är bajsnervös.

Maj kan inte komma snart nog...

2010-04-13T15:59:00.009+02:00

Saknar dessa människor så infernaliskt mycket just nu!!!

Kärlek. Ren kärlek.

Och om du är rädd att jag ska tycka att det är långtråkigt kan du alltid köpa mig en moped...

2010-04-13T14:23:00.004+02:00

Två timmars föreläsning om Kristina Lugn och hennes dramatik idag. Så jävla värt. Jag avgudar henne och hennes dramer. Tant Blomma, Idla flickorna, Titta en älg, Kvinnorna vid svanjön and so on and so on.
Fick inspiration och satte mig på trappa i gamla stan och skrev. Kände mig så jävla klyschig, men det var helt underbart, det går inte ens att jämföra skrivarflödet ute som det jag har inne.

Ja och btw så kan jag streama typ alla filmer, utom Palindrome. Den enda filmen jag vill se. Palindrome craving . Måste köpa, nu nu nu.

Babe In Total Control of Herself...kväver mig själv med skämskudden

2010-04-13T00:02:00.004+02:00

Råkade höra en konversation i affären idag, en kvinna berättade för sin vännina att hon är en sån bitch. Hon sa det. På riktigt. Så skrattade hon. Jag stod tyst, glassfrysen i blickfånget men blicken tom. Jag avskyr folk som säger så. Hade lust och fråga: Verkligen? Tänk efter nu. Vill du verkligen? Really?
Nej du är inte en bitch, du är en förortsbrud som drömmer om att få dricka läkarsprit i ett random källarförråd inrett med en enkel madrass. Tack
Kan liksom inte hjälpa det, det bara kommer.

Bubblare: Män som jobbar på hemköp som får för sig att man finner intresse i att veta deras ålder när man väntar på att kortköpet ska godkännas.

Självkänsla nu

2010-04-12T14:06:00.002+02:00

Sitter och skriver en essä om Självhjälpsböcker. Finns nog inget som retar mig så mycket just nu som just dessa. Egentligen, kan tyckas, ett mycket dåligt val av ämne att fördjupa mig pga just min avsky mot denna genre (och ja det är en genre, hur? hur hur hur hur?). Om det nu är så att dessa böcker kan hjälpa mänskligheten att finna lycka genom att bli smal, finna självkänsla, bli rik och allt vad du nu kan finna i dessa böcker, hur kommer det sig då att författare som givit ut en bok, ständigt ger ut fler? Borde det inte räcka med den första? Är meningen att man ska bli en självhjälpsboksjunkie som missbrukar böcker och lider av abstinens så fort ett hinder dyker upp och en sådan bok inte finns till hands? Jag vet inte om någon som läser detta såg det avsnittet av Kobra där just detta fenomen togs upp, men författaren Barbara Ehrenreich är en nyfunnen förebild i min vardag. Bara titeln på hennes senaste bok får mig att le av välbehag, Smile or die: How positive thinking fooled America and the rest of the world. För visst, holy holy vältänkade, men vad fan, jag har testat detta, att tänka positivt så fort något händer som får en att vilja skära sig armarna och tömma sig på blod, men det funkar inte alltid. Ibland behöver jag vara bitter, älta och tycka jävligt synd om mig själv tills jag inte längre orkar det och inser att livet är en påse skit ibland och det får vara det. Ibland vaknar jag och anser att jag ser ut som en 40årig white trash trailer brud (inget ont om dom *politiskt korret* men det finns så många andra looks jag eftersträvar än just den) och vill helst inte lämna lägenheten, då tänker inte jag, du är vacker som du är, leeeeee och världen ler mot dig. Nej jag tänker jag må se ut så men fuck it, jag äntrar världen med trailer trash looken. Fine. Det finns dagar då jag sitter med en hemtenta och anser att mitt intellekt är jämförbart med en femårings men fine, då är det väl så då. Jag tycker synd om mig själv en stund och bara gör det. Inget positivt tänk, nej.

Jag hatar när man maskerar massindustrier som inkasserar miljarder med, Det är för dig.
Så fan heller, visst jag erkänner jag har aldrig läst en självhjälpsbok, jag anser inte heller att det är fult att läsa sådana böcker. Jag anser att det är fult att skriva dom. Jag anser att de som skriver böckerna ständigt gör reklam för sina böcker genom att visa på "lyckade" människor. Exempelvis Mia Törnblom, Hon var knarkare, hon var nere på botten etc, men titta på henne nu, hon ler, jättemycket, alltid, hon kom ur sitt missbruk och det är bra. Tro mig jag hyllar alla människor som lyckas ta sig ur sånt som gör att dom mår dåligt, verkligen. Men Mia läste inga självhjälpsböcker för att komma ur det, hon köpte inte boken och stängde in sig i sin kammare med boken pga av att hon skämdes över sina problem. Hon fick hjälp av proffs, hon fick hjälp av vänner och familj runt omkring som visste att hon mådde dåligt. Det jag vill ha sagt är att självhjälpsböcker hjälper till att lyfta upp synen på att man ska skämmas över att man inte har självkänsla, att man har problem, att man är tjock. Ta hand om det själv, ta hand om dig själv.

Asså åååååååh nej orkar inte skriva mer jag blir bara upprörd samt att jag ska skriva tre sidor tills imorrn om just detta så jag måste spara mitt skrivarflöde för detta...

Lite så...

2010-04-11T23:35:00.003+02:00

Den här helgen gav mig bakfylla efter grym kväll och förstoppning efter två underbara dagar med min bästa vän och hennes son (läs: min bästa vän i mindre format). Gick guidad barntur i Stadshuset. Så jävla najs, jag älskar guidade visningar, så jävla nörd men det är så grymt. Alla små nördfakta man får reda på, typ att blå hallen, trots att den har röda tegelväggar och inte blå som grundtanken var, inte bytte namn till röda hallen pga att det kändes kontroversiellt. Asså royalist javisst. Vad jag däremot INTE klarar av är utvecklingsstörda föräldrar med bleka barn som är svarta under ögonen, sluta lås in ungarna i källaren vad fan, ut och lek i solen!
Nej men seriöst, det ingick en pappa i gruppen som jag på riktigt ville kastrera pga dåliga gener (och ja jag vet, skadan redan skedd liksom) men det var så uppenbart att han enbart gick på rundvandringen för eget intresse, hans dotter ramlade pga att han var så till sig så att han flyttade sig utan att ens notera att hon lutade sig mot hans ben.
Efter Stadshuset blev det förtäringsfest hos Anna som hölls i dagarna två. Dvs det känns som att jag har cement i tarmarna.

Bob Hansson är med på babel. Jag gillar inte Bob Hansson. Jag har, och detta sitter djupt in, i ett väldigt berusat tillstånd utanför Ljunggrens berättat för honom att jag skriver poesi, att min poesi är bättre än hans men eftersom han är man med lustiga kläder så är han känd och jag inte. Vi hade ett kortare samtal, jag överföll inte honom med mitt sjävförtroende sprunget ur berusning. Som sagt inte stolt, men det hände.

Och ja, jag testar det här med att sluta röka. Det är ju inte så svårt som alla säger, har såna äckliga små påsar med nikotin pulver som jag kör upp under läppen några ggr under dagen. Det river i hela halsen och smakar som sagt skit, men tanken är ju att jag inte ska få kol, för jag vet inte men kol känns inte som något man längtar efter.

Snug Rug

2010-04-10T04:24:00.002+02:00

Den mest tragiska insikten på länge är att om jag någonsin skaffar en s.k snug rug (filt med ärmar, mycket behändigt if you ask me) vore det pga avsaknad av mänsklig hud mot hud kontakt och inte pga (som jag kan tänka mig att det ska vara) att man vill mysa upp i soffan helt täckt i pläd.

Jag är jag och jag älskar mig själv...

2010-04-08T20:11:00.002+02:00

Livskris idag. Tror att det kan bli mitt nya svarta. Gud hur ska jag känna idag? Vad ska jag ägna dagen åt? Jo jag känner mig lite miserabel pga att jag anser att jag inte är den där spännande människan som gjort allt det där som ALLA andra har...
Ni vet när man var sådär 13-14 och smällde i dörrar samtidigt som man skrek rakt ut att alla andra får ju, alla andra har ju, alla andra...osv osv. När man sökte identitet genom att försöka likställa sig med alla jämnåriga (samt några äldre hjältinnor) i sin omgivning. Kan ju känna att jag borde vara för gammal för detta. Jag är jag och jag älskar mig själv. Detta kommer jag brodera på en bonad som sedan kommer hänga ovanför min dörr.

klklklkl

2010-04-08T10:14:00.002+02:00

Vaknade klockan 08.00, tänkte jag snoozar litegrann bara. Vaknade 09.35, seminariet börjar 10.00. Blev inget med det idag så att säga. Får analysera och diskutera Bourdieus teorier om televisionen ensam helt enkelt.

Men det är så ljuvligt ute så jag tar på nya pälsen (ej äkta, faux fur, som man säger, asså så fult btw. Wannabe rich bitches back in the days som inte hade ekonomiska möjligheter att köpa äkta, måste hitta ett tjuuusigt namn. Faux fur...smakar på ordet) de fyndade glasögonen (från den mest värda sidan) och möter upp syster i stan med bebis och allt. Samt två obstinata tioåriga tjejer med lust for life.

"Klappa inte busken" alt. "Varning för busken" på dörren

2010-04-07T23:45:00.005+02:00

Det ovärdaste med nätterna är att jag oftast (om jag inte är tipsy eller så) ligger och tänker på allt som har skett eller ska ske. Mest ska ske. Eller måste ske. Måste tas tag i. Just i detta nu ligger jag och tänker på att jag måste ta tag i min studiesituation. Den här våren har innefattat så mycket sjukdom varvat med jobb så att jag helt har kommit av mig. Jag gör allting, men minns fan i n g e n t i n g. Som nu, läser så intressant bok. Sociodrama, älskar drama och sociala relationer, ordningar osv. Jag antecknar, läser, antecknar, men det fastnar bara inte. På riktigt skulle jag försöka förklara för Greta idag, när vi satt och diskuterade hur vi "briljanta" människor utifrån karaktären i fokus skulle kunna skapa den ultimata filmen, om denna underbara bok, men det gick inte. Jag svamlade. Jag brukar inte svamla, eller jo ofta, men inte på detta sätt. Blankt i huvudet.
From nu tar jag tag i det. Tre sidors essä ska vara inne på tisdag. Jag bara göre.
(Dock inte på fredag för då har min framtida man som jag ska söva och föra bort klubb, måste ju gå då) (okej nu lät det som att han inte är intresserad han är det, bara lite krångel som måste lösas) (nu känner jag att jag överanvänder helt onödiga paranteser men jag vill verkligen inte låta osäker och så när det gäller detta, jag är en mycket oberoende fri qvinna men som har lustar att ta hand om)

Ja och det glömde jag skriva ner, men på skrapet igår så skrattade två vuxna mogna kvinnor åt mitt orakade kön och gav tips på att "vaxa är bra om man är känslig". Asså are you fo real lady?
Jag sa inget, typ ja men jag är nöjd såhär med mitt vildvuxna könshår just nu. Men hade lust att skrika "Vet du, detta är min buske och jag har INTE bett dig att klappa den, så var bara tyst!"
Okej att män må vara skadade, men asså kvinnor kan dom med, som dom kan... Gosh

ingen fara

2010-04-07T11:35:00.002+02:00

Tycker så synd om min lilla livmoder just nu. Vill ta ut den, lägga den i knät, klappa på den och viska att det kommer gå över lilla babymakern, det går över...
Gick och tog mitt första cellprov some time ago, har glömt de tidigare gångerna samt att jag till mitt försvar bott utomlands ett år osv, fick hem provsvaret och givetvis så så hade jag cellförändringar (jag menar det här är ju mitt liv och mitt liv tycks njuta av att kick my ass multiple times) och fick pga detta gå och skrapa bort vad som kändes som hela livmodern. Gynekologen förklarade att det kan blöda lite (extremt känslig för blod, och detta är klart färskt äckligt blod inte mens obs obs). Jag anser dock inte att det är lite blod när man tittar ner på bindan och det ser ut som att det skett en mindre massaker i könet. Ingen skadades alla dog, på den.

Väldigt smal update...

2010-03-23T13:30:00.002+01:00

Men vad oförmögen jag varit att blogga sista tiden. Öppnar upp blogger och bah nääää, orkar varken spy ut mitt inre just nu, min omgivning, händelser som skett i min sfär eller ting som upprör i samhället.

Avverkat en vecka i den gamla hemstaden Barcelona, plockade upp lilla biten hjärta jag lämnat där, sen tänkte jag wtf och slängde tillbaka på lämplig uteservering och låter den ligga, har ju inte saknat den och Barcelona mår nog bra av ha en liten bit blodpump som förgyller.

Spelade även skivor och det var så grymt, peppen gott folk, både för att det var så sjukt kul att ta cred för att jag står bakom skivspelare och bragar med andra människors musik, men även för att vi drog så sjukt mycket människor. Överfullt deluxe...

Avbrott i bloggandet pga besök...

Adhd spontaniteten strikes again...

2010-03-04T18:20:00.003+01:00

Äter de godaste hamburgarna just nu, homemade med fetaost, ajvar och annat göttigt.

Min adhd spontanitet har även fixat biljetter till barcelona på måndag.
Jag är så lycklig. Ska spela skivor, skeda värda människor, lefva i staden, allt det där jag saknar. Ja och obs så ska jag gå i TUNN JACKA. Slänga av mig den där äckliga tjocka vinterjackan och hoppa på den när jag kliver av planet.

Lycka lycka lycka...

Ja och även förstoppad av hostmedicinen. Kör uglycry varje gång jag måste besöka klosetten. Note-to-self köp laxermedel på apoteket innan du sätter dig på flyget. No one likes the uglycry on a plane...

Velar mig lite'rå...

2010-03-02T23:32:00.002+01:00

Det finns nog inget som jag avskyr så mycket som att fatta avgörande beslut... Ska jag? Ska jag inte? Ska jag? Ska jag inte?
Finns nog ingen som velar, tänker, väger för och emot, funderar, beslutar, ångrar, vänder, vrider osv så jävla mycket som jag... Blir galen på mig själv. Jag skulle på fullaste allvar inte ens orka umgås med mig själv under en kort väntan på tunnelbanan. " Ja nej jag vet inte, ska jag ta tunnelbanan hela vägen eller åka till liljeholmen och ta tvärbanan? Eller nej jag ska nog gå upp och ta 4an till fridhemsplan och sen kan jag ju gå en bit. Nej men så blåser det ju så kallt och då är det ju inte alls sköns att gå..." and so on and so on...

Och så sitter jag här och har bara mig själv att umgås med...

Hej då hostan, Hej töcken...

2010-03-01T20:48:00.002+01:00

Ligger på rille och typ däsar på cocillana-etyfin. Har den jobbigaste hostan och ska ta meducinen fyra ggr om dagen i tio dagar. Älskar apotekstantens min när hon bah "Så ska du ta det morgon, lunch....middag och....kväll.... Ja men du kommer ju gå runt i ett töcken i tio dagar". Det kommer ju inte funka. Jag har tre pjäser och tillhörande texter i kompendiet att läsa till på torsdag. Plus att jag ska sitta och diskutera övriga kursens essäer imorrn. Fint att trippa på hostmedicin/somna och dregla på bordet medan alla sitter och dissikerar varandras texter.

Nej nu ska jag kolla på film medans jag sakta faller i sömn.

P.s jag har bästa sidan för att streama film, man behöver divX spelare, men värd sida!!!

I'm the messiah daughter...

2010-03-01T13:30:00.002+01:00

Jag klippte, i min adhd spontanitet, av mig håret. Eller nää jag agerade inte självförverkligande kvinna ur en halvtaskig 90-tals film och klippte det själv, däremot ringde jag Eva och hetsade att hon skulle ta med sax och kam och "klippa av skiten". Efter ca fyra glas rödvin såg jag mig själv "rätta till" frisyren i badrumsspegeln. Då jag just nu har en sådan ruffsigt sensuell frisyr så syns inte detta, men så fort håret lägger sig så syns testarna som skapats av en rödvinsskakig hand.
Men men...håret är numera kort.

Vilket fruktansvärt tråkigt blogginlägg. Har ingen inspiration till att skriva annat än triviala händelser ur mitt liv. Typ som att jag sparar på det som faktiskt händer. (okej att jag klippte av mig håret är inte en tråkig everyday händelse, det är STORT, men ja ni fattar).

Sluuuta

2010-02-26T17:57:00.006+01:00

Jag vill skära mig själv i armarna och tömma mig på blod när jag ser den mest inavlade brodern Wahlgren stå och laga mat i Förkväll. Vem har kissat i deras genpool?`Plus att någon var lite nödig på tvåan när dom vadade i hans pool och bah WTF *slapnar av i ringmuskeln*.

Sitter och sippar lite rödvin från biben och försöker komma fram till huruvida jag ska klippa av mig håret ikväll eller ej. Antagligen blir det så. Så sjukt less på mitt hår just nu. Iof är detta med mitt hår något som jag alltid återkommer till så fort jag är less på livet i helhet.

Köpte biben för jag tyckte den stärker min romantiserade bild av Argentina. Nu sitter jag här och runkar till den medans jag fantiserar om att vandra öde vinodlingar med druvor på hatten.

Jag älskar dig lilla fabrorn med druvor på huvudet.

såja...

2010-02-26T00:55:00.003+01:00

Jag har haft en sån himla fin dag idag. Vanja är här och jag har myst med henne och Tilda hela dagen (bortsett från ett seminarie som var så asskicking). Väldigt mycket fattigare, men det gör inget. Just nu embracar jag livet. Vad livet gör med mig vet jag inte och frankly, my dear, I don't give a damn.

Helgen som stundar

2010-02-24T13:52:00.006+01:00

Den här essän jag ska skriva drar upp så jävla mycket s k i t från mitt förflutna så jag vill dra täcket över huvudet och sluta existera, men vad gör man inte för att framstå som övermänniska. Aha faktor på min text typ 10 av 10.

Funderar btw på att baka mina Qvinnohyllningskakor till Vanja i helgen. Så himla vackert vi kommer ha det.
Fertilitets_bevis_på_plåt. jpg

Bortom horisonten, där ligger den och väntar...

2010-02-23T22:37:00.002+01:00

Alla dessa tankar. Dom får inte riktigt plats. Just nu är detta inte negativt eller ett problem. Blir mer som typ bensin för min kreativitet, min livsglädje. Det måste jag lite sådär ödmjukt få säga att jag är så jävla nöjd över den egenskapen som jag skapat hos mig själv. Att jag efter flera år av kaos och ångest lyckats ta en del av det (absolut inte allt, gud det skulle aldrig ske) och vända det till något som får mig att fungera.
Men dessa tankar vandrar mest kring och påminner mig om framtiden. Den som ligger framför, den jag inte kan se, inte röra och därför inte strukturera upp den. Hur gör man? Men orka. Jag ska styra upp, snart. Ska bara göra lite grejer först...

Typ planera helgen med Vanja som kommer upp från Malmö, typ att jag ska planera in hootchy kootchy och min helt fabulösa dress jag ska ha på mig!!! Fierce I tell ya!

Ett barn föds...

2010-02-19T14:11:00.002+01:00

Tittar på förlossningskliniken och bakisbölar. Hur kommer det sig att man blir så psykiskt instabil när man är bakis? Antingen blir jag helt maniskt glad och skrattar hysteriskt eller så ligger jag i fosterställning på random plats och avskyr sociala sammanhang medans jag gråter hejdlöst.

Gjorde även en jobbig walk-of-shame imorse. Asså vandra gröndal i tunna strumpbyxor med svarta overknees och gårdagens smink känns så jävla rätt när man går förbi en förskola där hipsters föräldrar med random medieyrke lämnar sina barn.
Obs obs mannen där walk-of-shamen startade från, hade ett helt sjukt förhållande till sin katt. Typ imorse så berättade han att han brukar skeda med katten... Reeeaaly? Med? Inte så att du skedar katten, katten sover. Dvs inte skedar dig. Man skedar inte en katt. Nej orkar inte ens fördjupa mig mer i att mannen står med tåspetsen på gränsen till tidelag, just nu...

Blir kär en gång i veckan...

2010-02-17T20:50:00.003+01:00

Jag hatar att vara sjuk. Jag inser detta nu när sitter här helt håglös och rastlös. Vad gör man när man sitter hemma och bara vill ligga ner samtidigt som man vill lämna lägenheten som äter upp en. Vad gör sjuka människor? Hur överlever man tristessen?
Försöker skriva om kampsånger och diverse olika politiska sånger till hemtentat, men hjärnan fungerar ju INTE!!! Jag tycker ju om det här, jag älskar kampsånger. Varför får jag inte ner alla mina smarta utomordentligt snajdiga formuleringar på papper?
Seriöst ni MÅSTE kolla denna på spottan, den är ju så right on...

När jag var 14 och sjuk ringde jag till Power 106,3 och önskade denna, kände mig så jävla cool när dom sa mitt namn och bah denna goes out till Liv Modern som ligger hemma och är sjuk. Jag bah *rättade till pannbandet med nike logga och njööt*

Observation

2010-02-14T02:36:00.001+01:00

Observera att min tunga i förra inlägget ser ut som en liten djursnopp av mindre slag...

2010-02-14T02:29:00.004+01:00

Jag älskar när männskor lägger upp bilder på sig själv i svår position och citerar random låt som rubrik. Så svårt så jag får kramp.

Själv sitter jag här i väldigt lätt och ledig position och längtar efter detta...

...

2010-02-13T14:15:00.003+01:00

Mina bihålor rymmer just nu ca 7 dl snor, slem och andra lösa vätskor med lite tjockare konsistens. Så fruktansvärt svag i kroppen, tog mig ca 10 min att göra kaffe alldeles nyss eftersom "kaffekannan blir så fruktansvärt tung när man fyller den med vatten".
Känns som att jag är en sådan huvudfoting som barn ritar, huvudet känns som en jävla vattenmelon på en sticknål. (asså är inte anorektiskt/alternativt smal, utan huvudet väger sinnesmycket as I write).

Sitter även och känner mig så kärlekstörstande nu i mitt illusionerade tillstånd. Vad fan kom och klappa på mig, det är ju synd om mig. Dessvärre har ingen av de män jag träffat senaste tiden skapat något i mig, orka bli klappad av random man med psykosociala besvär. Gud känner mig som en hund.

Har fått hem två helt fabiga klänningar från ebay som jag inte har någon som helst användning av just nu. Så orättvist, känns liksom inte lika fabulöst att ligga horisontellt i mitt eget sjuksvett i soffan som att få stå och sippa rödvin på random bar. Jag vill göra något fräckt med mitt sönderblonderade hår och ta på mig någon av dom raffiga klänningarna.

Sessan tittar på tv och förfäras av en reklam...

2010-02-12T18:02:00.005+01:00

Det här med facebookgrupper, har inte det liksom blivit det nya forumet för människor som annars hade skrivit insändare? Bara det att du får en direktkontakt med läsaren. Typ, åååh någon gick med i min grupp, det betyder att dom tycker som jag...*runkar över tanken på att någon har lika mycket fritid som åsiktsmaskinen*

Som nu, hittade någon som på fullaste allvar (att denna någon dessutom har mellannamnet "Sessan" på sin facebook känns så rätt) har tagit sig tiden att sätta sig ned, starta en grupp med namnet Vi som sätter oss emot 3 nya reklam, sedan presentera gruppen med: 3 har nyligen släppt en reklam som visar en grupp människor sitta på ett möte och erkänna att de har "jack". Jag tycker det är sjukt att de använder självhjälpsgrupper som ett skämt i en tv reklam!

KAN. INTE. SLUTA. SKRATTA... *dör* *dog* *går igen* *går in på facebook och hittar gruppen igen* *läser* *skrattar* dör* osv osv...

Jag hitta nått i örat...

2010-02-12T16:55:00.003+01:00

Stod på jobbet, pillade lite i örat. Insåg att det var nått där, något intorkat. Pillade frenetiskt. Funderade lite på vad det kunde vara. Typ att min trumhinna spruckit och att det runnit ur var som liksom torkat in och skapat en hinna.
Men så kom jag på det. Sperma, jag har ju sperma i örat.
Mmmm livet...

Jag gillar killar

2010-01-30T20:13:00.003+01:00

Jag är ofta ganska kul. Och när jag är lite vad som i folkmun kallas full, så är jag jätteofta jättekul. Igår var jag det, tyckte jag då. Jag tyckte även då att det var en ide att göra den klassiska "skicka ett sublimt (läs: dvs icke sublimt på något sätt) sms till man som man inte haft kontakt med på ett tag, av förklarliga skäl, för att be om "lite sällskap". Asså men gud vad dagens Liv Modern inte älskar gårdagens fulla Liv Modern. Älskar även mannens svar idag som i princip gick ut på "hoppas det löste sig med sovplats, life goes on. Kram". Där satt den, så att säga.
Har svullen buk som är full av diverse olika smaskigt smask smask, asså gud jag måste börja säga smask mer, ligger så jävla bra i munnen. Som att se en gammal farbror slicka i sig mjukglass. *myzer*

Fick även sån liten du-måste-gå-och-testa-tjönet-lapp i veckan, så jag gjorde det. Hamnade hos en väldigt sympatisk kvinna som fyllde min väska med kondomer och la huvudet lite på sne när hon pratade med mig. Fin människa.

Nej nu ska dagens Liv Modern dricka lite vin med kamrater och dela diverse olika livshistorier, dvs syssla med muntlig diktning...dvs plugga på mitt egna vis...dvs inte läsa den bok jag ska...

Liv modern <3 Csn

2010-01-19T13:55:00.003+01:00

Csn säger: Du ska få pengar, men inte än. Det kommer ta ett tag. Du vet vi har mycket nu.

Jag säger: Jaha ok...(tyst)...Jag har också mycket, räkningar that is...När tror ni...

Csn tanten avbryter:... Jag sa att du ska få, men inte än. Det är lång handläggningstid!

Jag säger: Okej. Ja men tack då. Jag väntar...

Csn tanten säger: Mmmmm....hej då!

Jag lägger på luren. Lite tyst ett tag. Sen går jag in och kollar kontot. 0.75 öre, har jag. På riktigt.
Tänker att jag kan inte köpa någonting för det. Tänker även att det är så här livet embraicar mig. Tack. Tusen tack.

12.22

2010-01-17T12:14:00.002+01:00

Helt koffeinkickad, har sytt tre tygväskor, rullat ca 23 cigg, duschat OCH klätt mig (detta är ytterst ovanligt innan kl. 16.00, typ att jag inte duschat på x-antal dagar för att det är så förbannat tråkigt, har svabbat könet pga mens men that's it), hittat musik to daj får, överfört till den trasiga ipoden, monterat ner soffan och ställt den i hallen och nu väntar jag på den nya soffan. Lyckan gott folk, lyckan. Åh det kommer bli så fab här. Kommer ligga och pulla mig i den hela dagarna, typ medans jag kollar på antikrundan och stjärnorna på slottet.

Pms, finns det ens?

2010-01-13T23:06:00.002+01:00

Idag är en sån dag jag enbart vill läsa om misslyckade människor. Om jag får höra om en till människa som har ett uns av övermänniska i sig så går jag bärsärk i min läga. SE. RI. ÖST!
Ja det kanske är omoget, icke pk eller wtf man vill, men JAG BRYR MIG INTE.
Mina äggstockar pumpar just nu ut ett ägg och det är inte skönt och det gör mig på väldigt dåligt humör. Ja och det är också en grej jag inte pallar med. Tjejer, kvinnor, qvinns...whatever, som claimar att pms inte existerar, typ att det skulle vara något man helt random skyller på för att man inte kan stå för att man är på dåligt humör. Man ba Ursäkta? Du var lite lustig precis eller hur? Du kan ju inte ha sagt det och menat allvar? Men jo... Asså det är typ som att säga att man inte dör av Aids, att det bara är så att självmordsbenägna claimar det för att dom ska kunna begå självmord med gott samvete.

Älskar när jag är så här irriterad. Typ vad glor du på? vill du ha en kula i bröstet?

Facebook grupper...

2010-01-11T13:59:00.004+01:00

Min äldre syster fick precis en förfrågan av en ytlig bekant på facebook om hon inte skulle gå med i hans nystartade grupp han skapat, med namnet:

Vad glor du på? Vill du ha en kula i bröstet eller?

Hon tackade vänligt nej, men vi har nu funderat en stund och kommit på att vi har en del sköna grupper vi skulle vilja starta. Ex.

Varför cyklar du så fort? Vill du ha en kula i bröstet eller?
Varför tränger du dig i kön? Vill du ha en kula i bröstet eller?
Du svarar inte när jag ringer. Vill du ha en kula i bröstet eller?

God morgon...

2010-01-08T11:06:00.002+01:00

Major fail att ha kaffekoppar på nattbordet, vaknade imorse utav att jag fick sånt krampryck i sömnen och slog höger arm rakt ut, vaknar av att jag har kaffe över hela mig, väggen och sängkläderna. Blev skitsur och försökte somna om och låtsas som att jag var dränkt i kallt kaffe, men gammalt kaffe luktar så icke gott. Det bästa är att jag har den förmågan att bortse från min egen del i saker och just nu är jag jävla sur på kaffekoppen.

Futtiga veckan...

2010-01-05T12:37:00.002+01:00

Om en vecka ska en ny hemtenta lämnas in. Jag har haft ca tre veckor på mig. Har inte skrivit någonting. Det sista jag sa när jag lämnade seminariet var "Gud vad skönt med tre hela veckor istället för den där futtiga veckan man i vanliga fall har på sig".
Tar den där futtiga veckan nu då... Som sagt 26 år gammal och ja...

Birro, min Brirro

2010-01-04T19:11:00.007+01:00

Jag orkar egentligen inte skriva just nu, men måste bara skriva om detta.

Okej jag är lite smygkär i Birro. Jag menar mannen kan skriva. Om jag någonsin kan uttrycka mig hälften så bra som ovan nämnda under min livstid alternativt under min tid som verksam i att skriva kommer jag vara evigt lycklig.

För jag anser att han har så rätt när han skriver detta. För även om han skriver om sitt författarskap och om mobbning i vuxen ålder är det kontentan den samma om man varit med om mobbning i barndomen.
Jag skulle nu kunna vältra mig i och kräva sympatier av er pga mina barndomsdagar som var fulla av glåpord, hån och ibland tom slag tilldelade mig av s.k klasskompisar (seriöst, kompisar, snacka om att förstöra meningen med det ordet när man lär barn att det är just det dom är, hur illa dom än beter sig) , men jag tänker inte göra det.
För det sista jag behöver i vuxen ålder, där jag klarat mig så jävla bra, är att minnas tillbaka på det. Jag säger INTE att jag glömt, för det kommer jag aldrig göra. Men jag tänker inte ge mina forna plågoandar den njutningen att jag än idag sitter och våndas över det dom gjorde mig då.
När jag var barn hade jag drömmar om hur jag ville bli, hur jag skulle bli bättre än dom, hur jag skulle vara lycklig långt ifrån där jag var då, hur jag skulle bevisa för MIG SJÄLV att jag kunde. Att dom hade fel.
Idag är jag 26 år gammal. Jag har fortfarande drömmar, men dom flesta jag drömmar jag hade då är nu minnen, huruvida jag är bättre eller ej vet jag inte och jag bryr mig inte för dom är utbytta mot människor jag älskar och som älskar mig, att ta tunnelbana och buss dit där jag kom ifrån tar ynka 55 minuter men att gå härifrån, där jag är nu, med små snörkängor i strl 35 hade tagit en evighet dvs jag har kommit långt. Att jag sitter här, med ett leende på läpparna och skriver detta just nu, det är för mig det ultimata beviset, för mig. Dom kommer kanske aldrig få reda på det, men den lilla tjocka tjejen som satt uppflugen i ett plommonträd och var rädd, hon vet. Dom hade fel.
Jag skulle kunna leta rätt på dom, bevisa, håna, ge igen, skrika vem är du nu?

Men som Marcus skriver...

"Jag skulle aldrig göra det. Jag har lärt mig något annat. Förlåtelsen. Tacksamheten."

Med detta vill jag säga att alla ni som någonsin varit med eller någon kommer vara med om det, tänk så... Minns det, lär, bevisa er själv och på så sätt för dom att ni blev de bättre...

Lilla skitiga syster...

2010-01-02T15:18:00.003+01:00

Jag saknar den här människan så sjukt mycket just nu. Men seriöst, bara titta på henne. From nu är detta min ultimata glädjebild. Lycka lycka lycka...

Konsten att skicka sms vid emotionella rubbningar...

2010-01-01T11:59:00.002+01:00

Lyckades bli den ultimata klyschan klockan tolv inatt. Skickade sms till det förvirrade.

Jag skrev: Gott nytt år. Hoppas du
får ett underbart 2010.
Kram

Han svarar: Detsamma. Du är vacker
på många olika sätt.
Glöm aldrig det!

Jag, full, överanalyserar och tänker: Jaha men fint då! Han vill inte ha mig i sitt liv och tar därför ett sista farväl genom att typ berätta att jag är en vacker människa, så att jag ska kunna gå vidare.

Nu tänker jag att det var fint. Inte mer än det. Fint.

2009 I fell in love with you, you treated me good and I will never forget you / yours dearly Liv Modern

2009-12-31T13:06:00.005+01:00

Önskar att jag hade ork att göra sån piffig bästa ur 2009 lista, men jag har inte det.
Kan bara konstatera att 2009 var ett så jävla bra år. Jag tror jag blev förälskad i 2009, tror det skedde någon gång i våras då jag satt på en balkong i en stad jag just återvänt till, en balkong som tillhörde en lägenhet som jag skulle spendera flera månader i, där jag skulle finna nya vänner, älska med heta män, pojkar, karlar och där jag slutligen skulle längta hem och komma på att jag hör hemma här i den lägenhet jag nu sitter i.
2009 var året då jag hittade hem igen i den stad jag alltid bott i men som hade förlorat sin charm, Stockholm lyckades charma skiten ur mig med alla gamla älskade vänner, underbara nätter, vackra män och ett val som gjort livet så underbart ljuvt.
Kom 2010 och visa vad du går för, om du kan bättre än 2009 så kommer jag förälska mig i dig med, tro mig du vill det, jag är en underbar älskare.

Memory lane...

2009-12-29T03:09:00.003+01:00

Klockan är verkligen jättemycket och jag borde verkligen sova nu. Saknar verkligen att vakna frääääsch och vacker. Okej att vakna vacker är ingenting jag saknar, man kan bara sakna sådant man någongång upplevt. Hahaha åååh kom och tänka på den trasiga poeten (en i mängden av trasiga poeter som passerat) som när jag vaknade låg med sitt ansikte ca tre cm från mitt och verkligen mystittade på mig där jag låg med gårdagens smink och en bakfylleandedräkt som luktade lik. När jag reagerade på detta med att le lite besvärat och sedan trycka ansiktet i kudden viskade han lite försiktigt "det var så fint när vi älskade igår". Detta var alltså första gången vi sexade, vi hade delat ca fyra flaskor vin, pga detta blivit fulla, vi snackar alltså nivån på fylla där jag sjunger Leonard Cohen typ som att jag är något form av ljuvt väsen för att sedan göra något halvdant försök till att sex. För att sedan göra det hela lite mer obekvämt så säger han, medans jag sitter på sängen med ryggen mot honom i akt att klä på mig så att jag kan gå hem, "Jag kommer sakna dig, nej vet du (tar en konstpaus) jag saknar dig redan, innan du ens gått". När man har haft ett one night stand med någon. Får man. Inte. Säga. Så. Inte under några omständigheter. Det enda du framstår som är lite lätt psykotisk. Typ att du kommer att flå mig innan du går så att du kan bära min hud för att du "saknar mig". Måste även flika in att när jag, efter denna natt vänligt men bestämt förklarat att jag inte var intresserad, så fick jag under ca två månader ta emot, dikter, sms där jag var svalan som bytt skepnad till svart korp, fyra samtal per dag....osv. Guuuh jag och psykiskt instabila män... Som handen i handsken...

Tog precis en liten walk längs med memory lane, en walk of shame....

Tar den...

2009-12-26T22:57:00.002+01:00

Tar en paus. Blickar framåt. Välkommen tiotal med löften om ljuva stunder, vackra män och kramp i musklerna som skapar leenden. Ja jag är lite berusad, ja jag vet. Men visst är grym på att skriva poetisk med alkohol i kroppen.

Mvh Klyschan...

god ny natt...

2009-12-22T01:19:00.002+01:00

Ibland blir livet lite sådär konstigt. Man känner inte igen de man omger sig med, det man förut visste allt om och man känner inte ens igen sig själv. Där står jag nu. Inte vilsen, men ändå förvirrad. Det jag ville vill jag inte längre.
Ibland vänder allt, sådär snabbt så man knappt hinner reagera. Det är då det inte gör så mycket. Ska något ändras ska det ske snabbt. Som att dra av ett plåster, det ska ryckas av snabbt för att inte göra ont. Jag ska absolut inte likna det som skett vid att dra av ett sketet litet plåster, men ändå. Distans gör det lättare.
Lifvet är lustigt ibland, det måste jag ge det, lustiga livet. Det gör egentligen inte så mycket, om detta är allt det har att kontra med är det okej. Sms från förra livet och sms från nya, det var det som skedde ikväll. Bland öl med goda vänner kom de och slog sig ner. Och jag bara var där, läste dom och gick vidare.

Gillar...

2009-12-15T17:04:00.003+01:00

Ja men så efter att jag skrivit igår så läste jag lite random ur tre böcker jag just nu läser och sen la jag mig ner på rygg på sängen. Stirra i taket. Så gjorde jag sådär som jag gör. Sa till mig själv att känn efter nu, när du tänker på honom, känner du nått då?... Tyst...paus... så efter fem minuter så bah...men nej, ingenting. Varför gör jag så? Uppenbarligen tycker jag ju om honom. Spelar det någon roll hur mycket eller om jag studsar fram när jag träffat honom (detta kommer aldrig ske, jag är för det första ingen som studsar, sen har jag svårt att se varför jag skulle göra det)? Det är ju skönt att jag inte vill ringa hela tiden (ofta är inte samma sak), att jag känner mig lugn inför detta.
Eller...så kanske jag bara ska sluta tänka. Mer handling, mindre tankar om man säger.
Done.

Nu ska jag öla att jag did well på min hemtenta!

En sån dag...

2009-12-14T23:19:00.002+01:00

Har precis avslutat en pretto novell som jag ska briljera med framför mina kursisar imorrn.
Nu är det bara på nästa uppgift, eller ja jag ska ju då spela "teater" inför ovanstående. Hahaha, guuh. Jag ska alltså memorera repliker. Jag älskar när jag get on my high horses och anser att ett framträdande av pjäsen vi ska analysera vore det "snyggaste". Well well...

Hade även myskväll igår med min nya man. Eller asså nej, han är inte min nya MAN, mer man som i den nya i mitt liv. Fast kanske jag vill att han ska bli min MAN. Kan vara så att jag är lite förälskad. Lite. Han är väldigt fin. Ja det är han faktiskt.

Bitterfitta

2009-12-12T16:29:00.004+01:00

Är på så fruktansvärt dåligt humör. Sitter och är förbannad, på riktigt.
Över typ allt.
Jag har kommit på att jag ska ta mitt liv och flytta till en grotta i random medelhavsland, äta frukt och rista patetisk poesi i bark. Hitta någon mustasch/skäggprydd medelhavsman (som är fiskare med blåvit randig tröja och skitig scarf runt halsen) med hett temperament som kan få penetrera mig när lusten faller på. Detta ska även vara den enda mänskliga kontakt jag ska ha.

Ska skriva min jävla text nu som bara blir pretentiöst skit...

Ingen hör hemma här mer än jag...

2009-12-10T01:18:00.003+01:00

Efter en vin hos Tilda så vet jag att jag det är här jag ska vara. Jag längtar inte tillbaka. Sakna kan jag göra, men längta tillbaka gör jag ej. Man kan behöva det, en riktigt bra kväll med rödvin för att fatta. *skåpsalkis*

Och så den nya. Jag gillar honom. Det är så nytt så jag kan liksom inte riktigt etablera det helt än. Men jag tycker om honom. Vad jag däremot märkt är att han är mer drama än jag. Visste liksom inte att det var möjligt, men lite visste jag.
Han är iof ärlig, det ska jag ge honom. Verkligen. Jag orkar inte utveckla nu, men det kommer.

Måste sova...

Nej men det var nog fjärilar

2009-12-08T15:08:00.003+01:00

Fjärilarna är kvar...Lite mer orienterade. Vilar när dom ska vila och låter vingarna slå när dom ska.

Gick på kompis pojkväns spelning, han kom dit. Det kändes så bra, att han kom dit. Det gör mig lite rädd. Att det kändes så bra. Det är ju det där med osäkerheten, den som jag helst skulle vilja göra mig av med. Men så har ju vi umgåtts så länge, osäkerheten och jag. Svårt att göra sig av med någon man känt så länge. Men ja... Man ska junte tänka, det är ju det.

Fjärilar eller mal?

2009-12-06T13:10:00.003+01:00

Förvirrad och så. Kanske har jag fjärilar i magen? Desorienterade fjärilar som flyger för glatta livet, kanske vill dom komma ut?
Fan jag vet inte. Jag tycker om honom.
Hade en sms konversation igår. Hela natten. Han skickade bilder på sig i vacker outfit och jag skrattade. Sen kom smset med som jag ville ha men som jag inte var beredd på, som jag inte trodde att jag skulle få. Nu vet jag inte. För det gör jag väl inte?

Nu: Kulturhusets Rum för barn med bästa vännen och min fina kompis på 5 år.

Torra ben: Dry legs

2009-11-30T22:09:00.005+01:00

Kliade mig frenetiskt på benet nyss. Kliade så hårt och länge att jag först hade fullt med döda hudceller under naglarna, för att sedan börja blöda. Hatar att vintern gör mina ben så fnösktorra. Det är vintern och när jag torrakar dom. Jag vet det är ett stort no no. Men har man en het spansk man med kropp som man molesta (läs: livet ut, eller iaf tills den fita kroppen får manstuttar) så torrakar man! Man bara gör det. Inte under armarna och tjönet dock. Men mina ben med tre cms (överdriver ej) tätvuxna svarta hårstrån på, dom rakas.
Innan själva älskogen stod vi och smekte varandras kroppar medans vi långsamt klädde av varandra. Det var fint, ett tag. Jag har lite svårt för det. Ni vet, jag började kolla efter drejskivan vi skulle dreja krukor på medan Rightteous brothers - unchained melody spelas i bakgrunden....
Het var han iaf. Är. Han lever ju fortfarande. Hoppas jag. Och har antagligen inte råkat ut för skada som "förstör fasaden" om man säger.
Barcelona var underbart bra. Kom ju då självklart på att jag saknar det. Alla där, allt där. Okej överdrift, inte allt, men mycket.
Funderar på om man inte ska dra tillbaka. Ta en distanskurs i kreativt skrivande, bara en termin. Börja spela skivor med Sicilien på random barer. Leva ljufva lifvet lite till. Som Sicilien brukar säga, jag är den optimala livsnjutaren. Jag njuter, alltså finns jag.

Var på dejt med skånska skådespelaren i lördags. Gick så oförväntat bra. Promenad och öl. Hålla handen och kyssas lite innan vi gick åt varsitt håll. Ska ses igen. Får se när, men viljan finns iaf. Jag menar det var ju inte som inavlet jag träffa sist. Han med balla briller, hatt och ej att förglömma, vespan som INTE var ny och gul utan självklart hade mannen en retro vespa i militärgrönt.

Nu blire lite rödvin, en pjäs och handrullade cigg innan jag lägger mig.

Love love love

2009-11-24T23:06:00.001+01:00

Hemkommen från mina drömmars stad. Nu är det tungt. Men fan vad bra det var.

Hej melankoli...

2009-11-10T23:32:00.001+01:00

Jag sitter här hemma och är sådär, känner mig så...Det finns liksom inga ord just nu. Mina grannar knullar btw medans jag tomhetsbloggar, jävla as, visa respekt för faaan.
Och så tänker ni, men vad mår du dåligt över. Eller nej det är så jag tänker. Sinnessjuk som man är. På allvar kan jag komma på mig själv med att känna mig helt vilsen nu när jag äter antidepp piller och min trogna vän depressionen inte längre kommer på sin tidsenliga besök. Melankolin kommer du ihåg mig? Det var jag som grät till boyzone (In the arms of mary, jag var elva år och sjöng med och grät, jag visste inte då att dom sjöng om en hora), det var jag som satt på flickrummet och läste Linda Skugge och bara åååhh vad hon veeeet (numera kan jag bara inte med att läsa hennes bittra provocerande texter, man bah 90-talet ringde och ville ha tillbaka dig Linda), det var jag som fick panikångest attacker när jag inte kunde knyta skosnörena ordentligt på morgonen (jag har ett underbart morgonhumör och ljuvligt tålamod)...
Nej fan orka sitta och längta efter att må dåligt enbart för att man gjort det tidigare. Men det ska tilläggas att det sjukt nog, gett en viss trygghet när deppen kommer...
nej nu slutar vi där. Det räcker om man säger.

En annan väldigt sur grej är att jag verkligen vill gå på sthlms filmfestival, men så jobbar ju den där bajsnödiga snubben med pinnen i arslet som jag var på dejt med på festivalen (eller nej ska man tro honom så typ stod och föll de med honom) och det liksom gör mig mindre sugen. Förstår ni då vidden av vilken otroligt jobbig människa han va...

Mer pjäser...